Hitta stöd

Ungdomsarbete

Insatser riktade till ungdomar när det gäller aktiviteter där de deltar frivilligt, utformade för att stödja deras personliga och sociala utveckling genom icke-formellt och informellt lärande.  

Denna definition är oberoende av vilket organ eller vilken organisation som grundar, styr, organiserar eller utför den faktiska verksamheten och den är också oberoende av den miljö och de omständigheter under vilka den äger rum. 

Detta innebär att inte allt ungdomsarbete nödvändigtvis utförs av ungdomsarbetare. Utformningen av finansieringssystem för ungdomsorganisationer är, i enlighet med ovanstående definition, ett exempel på ungdomsarbete som vanligtvis inte utförs av ungdomsarbetare utan av administratörer. Men kvaliteten på dessa finansieringssystem är naturligtvis avgörande för den övergripande kvaliteten på ungdomsarbetet. 

Källa: Quality Youth Work – A common framework for the further development of youth work, rapport från expertgruppen för kvalitetssystem för ungdomsarbete i EU:s medlemsstater, Europeiska kommissionen 2015. 

Ungdomsarbetare 

Personer som arbetar i direkt kontakt med ungdomar och som bedriver verksamhet som syftar till att stödja deras personliga och sociala utveckling genom icke-formellt och informellt lärande. 

Ungdomsarbetare kan i sin tur vara yrkesverksamma eller volontärer och vara tjänstemän eller arbeta för icke-statliga organisationer. 

Källa: Quality Youth Work – A common framework for the further development of youth work, rapport från expertgruppen för kvalitetssystem för ungdomsarbete i EU:s medlemsstater, Europeiska kommissionen 2015. 

När man utgår från kvalifikations- och kompetenskrav kan man hitta många olika definitioner av ”ungdomsarbetare” i olika länder, medan det i andra länder inte finns någon definition alls. I denna stadga är ”ungdomsarbetare” helt enkelt någon som utför ungdomsarbete, dvs. någon som arbetar i direkt kontakt med ungdomar och stimulerar och stöder verksamhet som bygger på de grundläggande principerna. 

Detta innebär att ungdomsarbetare kan få betalt eller agera på frivillig basis och vara offentligt anställda eller aktiva i en icke-statlig organisation. Det innebär också att personer som är aktiva inom exempelvis idrott eller kultur kan utföra ungdomsarbete så länge de följer grundprinciperna. Som anges i rapporten Working with young people: the value of youth work in the European Union (Att arbeta med ungdomar: värdet av ungdomsarbete i Europeiska unionen): ”Skillnaden ligger i målhierarkin och verksamhetens öppenhet. Idrottsverksamhet som enbart bygger på att förbättra resultaten och uppnå spetskompetens inom en viss idrott skulle sannolikt inte betraktas som ungdomsarbete av företrädare för sektorn.” 

För att stödja den fortsatta utvecklingen av ungdomsarbete måste ungdomsarbetare och anordnare av ungdomsarbete naturligtvis göra mycket annat än ”rent ungdomsarbete”. De kommer bland annat att behöva arbeta med administration, insamling av medel, information och opinionsbildning. Dessa uppgifter är dock inte specifika för ungdomsarbete och är därför, hur viktiga och tidskrävande de än är, inte omnämnda bland punktsatserna. Att göra det skulle också göra stadgan alldeles för lång, olik och svår att läsa. 

Kvalitet

Graden av ”kvalitet” kan definieras som hur väl något fyller sin funktion och i vilken utsträckning de faktiska resultaten uppfyller målen. I ett första steg är kvaliteten på ungdomsarbetet därför kopplad till de övergripande målen – hur väl det bidrar till ungdomars personliga och sociala utveckling. 

I ett andra och mer konkret steg hänger kvaliteten på ungdomsarbetet samman med de grundläggande principerna, som beskriver hur ungdomsarbetet måste fungera för att ge goda resultat – ju bättre det är på att uppfylla de grundläggande principerna desto mer kommer det att bidra till ungdomars personliga och sociala utveckling. 

Resultaten är dock beroende av de förutsättningar och processer/metoder som sätts upp för att dessa resultat ska bli verklighet. Kvaliteten måste därför också vara relaterad till förutsättningarnas och arbetsprocessernas/metodernas funktionalitet. 

Källa: Quality Youth Work – A common framework for the further development of youth work, rapport från expertgruppen för kvalitetssystem för ungdomsarbete i EU:s medlemsstater, Europeiska kommissionen 2015. 

Indikatorer

Vilka egenskaper är viktiga om man ska kunna bedöma kvaliteten på ungdomsarbetet? Vad skulle indikera (visa, vara ett tecken på, bevisa) kvaliteten på ungdomsarbetet? Indikatorer är dina svar på denna fråga. De är referenspunkter i förhållande till vilka verkligheten kan jämföras, analyseras och bedömas. 

Indikatorer skulle kunna fastställas för 

• Förutsättningar: t.ex. etiska riktlinjer och ungdomsarbetares kompetens.
• Arbetsprocesser: t.ex. den process som används för att erkänna ungdomars lärande.
• Resultat:
  • Kvantitativa resultat: t.ex. antal deltagare eller aktivitetstimmar.
  • Kvalitativa effekter: t.ex. upplevda erfarenheter eller färdigheter som utvecklats. 

Lägg märke till det. Det finns en viktig skillnad mellan indikatorer och mål! 

Målen är beskrivningar av hur eller i vilken utsträckning verkligheten ska motsvara indikatorerna. Två exempel kan vara: 

• Indikator: Ungdomar deltar i utvärderingen.                                  Mål: 50 % Ungdomar som deltar i ungdomsarbete bör delta i utvärderingen.
• Indikator: Ungdomar känner sig lyssnade på under utvärderingsprocessen. Mål: 80 % av de ungdomar som deltar i utvärderingen bör samtycka till uttalandet ”Jag har lyssnats på under utvärderingsprocessen”.

Resultat

Resultat är vad som händer som ett resultat av en handling eller aktivitet. Resultaten kan delas in i Kvantitativa resultat och kvalitativa effekter. 

Kvantitativa resultat är de direkt kvantifierbara belopp som har uppstått till följd av ungdomsarbete. 

Exempel på kvantitativa resultat av ungdomsarbete är följande:  

• Antal deltagare 
• Jämställdhet 
• Antal aktivitetstimmar 
• Antal evenemang som producerats av ungdomar 

Kvalitativa effekter är vad som faktiskt händer med ungdomar, hur de utvecklas till följd av att de deltar i ungdomsarbete. Att de definieras som kvalitativa effekter innebär inte att de inte kan mätas och bedömas. Ungdomars attityder till specifika frågor, såsom invandrare eller polisen, mäts och analyseras till exempel ofta för att bättre förstå deras handlingar. Det är också välkänt att positiva erfarenheter, t.ex. att mötas som en värdefull resurs/person, förändrar både vårt sätt att se på oss själva och samhället och vårt sätt att agera. Dessa erfarenheter och uppfattningar är möjliga effekter av ungdomsarbete och kan också mätas och i ett andra steg förbättras. 

Exempel på kvalitativa effekter på ungdomar är följande: 

• Upplevda upplevelser/känslor (t.ex. att bli mött som en resurs eller bättre självkänsla)
• Förändrade attityder (t.ex. till invandrare)  
• Utvecklade mjuka färdigheter (t.ex. samarbetsförmåga) 
• Utvecklade färdigheter (t.ex. förmåga att laga mat) 
• Fått kunskap (t.ex. om Europeiska unionen) 

Förutsättningar

Förutsättningar är allt som behöver finnas till hands innan man börjar göra ungdomsarbete och omfattar bland annat tillräckliga ekonomiska resurser och faciliteter samt tydliga mål och kompetenta ungdomsarbetare. 

Arbetsprocesser  

Arbetsprocesser är rutiner och rutiner för att hantera allt från kommunikation och uppföljning till hur ungdomars lärande ska dokumenteras och synliggöras. Andra viktiga arbetsprocesser rör samarbete inom och mellan sektorer samt intern och extern kommunikation och information. Ungdomsarbetarnas roll och uppgift i dessa processer måste tydligt fastställas om de ska fungera som planerat. 

Ungdomar

Definitionen av ungdomar när det gäller åldersspann varierar mellan olika länder. Åldersintervallet för dem som berörs av denna stadga bör återspegla den rättsliga och konstitutionella ramen och befintlig praxis i varje land. 

Lokalt ungdomsarbete 

Den stora majoriteten av ungdomsarbetet har sin utgångspunkt och sker på lokal nivå. Kvaliteten på det lokala ungdomsarbetet är därför avgörande för den övergripande utvecklingen av ungdomsarbetet, oavsett var det äger rum. Ungdomsutbyten inom Erasmus+ skulle till exempel kunna beskrivas som ”europeiskt ungdomsarbete”, men de måste fortfarande vara fast förankrade i den lokala verkligheten för de ungdomar som deltar. 

Lokalt ungdomsarbete kan naturligtvis utföras av kommunal personal, men lika ofta och lika viktigt kan det vara verksamhet som utförs av ungdomsrörelser eller ungdomsorganisationer, oberoende och tillfälliga ungdomsgrupper eller icke-statliga organisationer som riktar hela eller delar av sin verksamhet mot ungdomar. När man arbetar med denna stadga måste man därför ta hänsyn till hela det lokala ungdomsarbetslandskapet, inte bara när det gäller vad som finns, utan också när det gäller vad som skulle kunna finnas och möjliga samarbeten och synergier som skulle kunna uppnås.  

Även om andra nivåer och strukturer i samhället behöver involveras i arbetet med stadgan är den inriktad på lokalt ungdomsarbete och vad ungdomar bör kunna förvänta sig av det. Så ”ungdomsarbete” i denna stadga bör förstås som ”lokalt ungdomsarbete” eller ”ungdomars lokala ungdomsarbete”, även om detta inte uttryckligen anges i varje mening på grund av läsbarheten. 

Icke-formellt lärande

Icke-formellt lärande är lärande som sker genom planerade aktiviteter (i form av lärandemål, inlärningstid) där det finns någon form av lärandestöd. Det innebär att det är resultatet av icke-formell utbildning, det vill säga planerad utbildning med utbildningsstöd som sker utanför det formella utbildningssystemet i exempelvis ungdomsarbete.  

Källa: RÅDET REKOMMENDATION av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01)  

Informellt lärande

Informellt lärande är ”lärande till följd av dagliga aktiviteter i samband med arbete, familj eller fritid och är inte organiserat eller strukturerat i fråga om mål, tid eller lärandestöd”. Det innebär att informellt lärande förvärvas genom det dagliga livet och formas av de olika situationer du möter och den kultur du lever i (och att det inte finns något sådant som informell utbildning).  

Källa: RÅDET REKOMMENDATION av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (2012/C 398/01)