Att utgå från och svara mot ungdomars behov, intressen, idéer och erfarenheter som de själva uppfattar dem och på så sätt skapa mervärde och/eller glädje i livet.

Ungdomsarbete handlar inte om att skapa aktiviteter utifrån vad vuxenvärlden anser att ungdomar behöver, uppifrån och ner. Ungdomsarbetet måste alltid få sin energi från en nedifrån-och-upp-strategi. Nyckelorden är ”som de uppfattas av sig själva”. Detta hindrar inte ungdomsledare från att diskutera med ungdomar vad de tror att de kan behöva eller vara intresserade av. Tvärtom är denna dialog avgörande för ungdomsarbetet och hjälper ungdomar att se sig själva, sina behov och sina möjligheter.

Denna grundläggande princip hänger också samman med den ofta hörda anmärkningen att ungdomsarbete måste vara ”roligt”. ”Roligt” förväxlas dock ofta med ”roligt” eller ”underhållande”. Volontärarbete måste naturligtvis vara attraktivt om ungdomar ska vilja delta, men de aktiviteter och värderingar som ungdomar söker efter på fritiden omfattar ett mycket bredare spektrum än bara nöje. Att hitta utrymme för att utbyta idéer och åsikter om såväl personliga som samhälleliga frågor, få nya erfarenheter eller utveckla nya färdigheter och intressen står lika ofta på dagordningen. Glöm inte att det ofta uppfattas som ”roligt” att delta i mycket seriösa diskussioner och att uppfatta att man utvecklas som person och social varelse.

Ibland tenderar ungdomsarbetet att fokusera mer på intressen än på upplevelser, vilket i sin tur ofta vänder fokus mot traditionella fritidsaktiviteter. Erfarenheter kan å andra sidan också relateras till exempelvis sexuella trakasserier i skolan, rasism eller en starkt upplevd oro för klimatkrisen. Denna typ av frågor är ofta ännu viktigare för ungdomar och kan väcka deras vilja att delta ännu mer än traditionella fritidsaktiviteter. Om ungdomsarbetet vill vara trovärdigt i ungdomarnas ögon måste det aktivt öppna upp även för aktiviteter som har att göra med den här typen av erfarenheter.