Ungdomsarbetspraxis måste vägledas av en ungdomsarbetspolitik som ...

anslår resurser som är lämpliga i förhållande till målen.

Ungdomsarbete är ofta dåligt finansierat om man ser till de ofta breda och abstrakta mål (demokrati, jämlikhet osv.) som fastställs i politiken. Politik, om den tas på allvar, kräver ofta mirakel, men erbjuder inte samtidigt resurser som ens är nära tillräckliga för deras förverkligande. Att fastställa mål som inte är möjliga att uppnå med de resurser som ges är dock välkänt för att vara kontraproduktivt. De devalverar värdet av att ha mål, och de gör förvaltningen nästan omöjlig. Precis som kontraproduktivt är att sätta mål som är så abstrakta att deras omvandling till konkreta mål kan hamna nästan var som helst.

Politiken för ungdomsarbete måste därför vara specifik i förhållande till vad som bör uppnås och vad som krävs i fråga om resurser och organisatorisk kapacitet. Att fokusera på mål och syften som rör ungdomars deltagande, inflytande och lärande gör detta mycket lättare...

Håller ni med om vad detta innebär i praktiken?
Håller du med om i vilken utsträckning ungdomsarbete uppfyller denna punktsats?
Här hittar du de frågor du behöver diskutera för att ta reda på det!

Om du tycker att det här är något du behöver arbeta med klickar du på knappen ”Lägg till i utvecklingsagendan” nedan. Du kommer då att hitta din agenda på din personlig sida och kunna starta en utvecklingsprocess.

Vänligen notera!
Om du inleder en utvecklingsprocess med anknytning till denna punktpunkt hittar du frågorna nedan även under sidan ”Diskussioner och bedömning”. Där kommer du också att kunna göra anteckningar.

Frågor att diskutera

Är ungdomsarbetets lokala mål så tydliga och mätbara att det går att uppskatta hur mycket resurser som behövs för att nå dem?
Är tilldelningen av resurser för olika lokala ungdomsverksamheter kunskapsbaserad, dvs. baserad på utvärdering av tidigare resultat och aktuell information om ungdomars behov, intressen och idéer?
Vilka är riskerna med att inte kunna mäta och visa relationerna mellan mängden resurser och kvantitativa och kvalitativa resultat?

Referenser & tips

Ministerkommittén rekommenderar i enlighet med artikel 15 b i stadgan att medlemsstaternas regeringar, inom sitt behörighetsområde, förnyar sitt stöd till ungdomsarbete genom att:1 se till att inrättandet eller vidareutvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete skyddas och aktivt stöds inom lokal, regional eller nationell ungdomspolitik, beroende på vad som är lämpligt. Med hänsyn till mångfalden av ungdomsarbete mellan och inom medlemsstaterna bör särskild uppmärksamhet ägnas åt behovet av strategier, ramar, lagstiftning, hållbara strukturer och resurser, effektiv samordning med andra sektorer samt åt relaterad politik som främjar lika tillgång till ungdomsarbete för alla ungdomar. Ungdomsarbetare och ungdomar bör aktivt delta i alla planerade åtgärder för genomförande. Europarådets rekommendation CM/Rec(2017)4 från ministerkommittén till medlemsstaterna om ungdomsarbete, 2017
Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, uppmanar medlemsstaterna att främja olika former av hållbart stöd till ungdomsarbete, t.ex. tillräcklig finansiering, tillräckliga resurser eller tillräcklig infrastruktur. Detta innebär också att man undanröjer hinder för att delta i ungdomsarbete och vid behov utarbetar strategier för ungdomsarbete. EU:s resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ungdomsarbete, 2010