Ungdomsarbete är ofta dåligt finansierat om man ser till de ofta breda och abstrakta mål (demokrati, jämlikhet osv.) som fastställs i politiken. Politik, om den tas på allvar, kräver ofta mirakel, men erbjuder inte samtidigt resurser som ens är nära tillräckliga för deras förverkligande. Att fastställa mål som inte är möjliga att uppnå med de resurser som ges är dock välkänt för att vara kontraproduktivt. De devalverar värdet av att ha mål, och de gör förvaltningen nästan omöjlig. Precis som kontraproduktivt är att sätta mål som är så abstrakta att deras omvandling till konkreta mål kan hamna nästan var som helst.
Politiken för ungdomsarbete måste därför vara specifik i förhållande till vad som bör uppnås och vad som krävs i fråga om resurser och organisatorisk kapacitet. Att fokusera på mål och syften som rör ungdomars deltagande, inflytande och lärande gör detta mycket lättare...