Starta en ny utvecklingsprocess

Ungdomsarbetet är värdebaserat och dess grundprinciper är att det behöver...

• baseras på frivilligt deltagande – på att ungdomar är aktiva i ungdomsarbete av egen vilja och egen motivation
• Att utgå från och svara mot ungdomars behov, intressen, idéer och erfarenheter som de själva uppfattar dem och på så sätt skapa mervärde och/eller glädje i livet.
• skapas, organiseras, planeras, förbereds, genomförs och utvärderas tillsammans med eller av ungdomar.
• Bidra till ungdomars personliga och sociala utveckling genom icke-formellt och informellt lärande.
• att sträva efter att stärka ungdomars självbestämmande, autonomi och tillgång till rättigheter.
• Att ha ett helhetsperspektiv på ungdomar och möta dem där de är, som kapabla individer och primära resurser i sina egna liv och för samhället som helhet.
• Att främja kritiskt tänkande och kreativitet samt mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och aktivt medborgarskap.
• att vara aktivt inkluderande och erbjuda lika möjligheter för alla ungdomar.

Ungdomsarbetspraxis måste vägledas av en ungdomsarbetspolitik som ...

• utvecklas inom ramen för och i enlighet med de grundläggande principer som anges ovan.
• utvecklas i samarbete mellan alla berörda parter, inbegripet ungdomar, som har tydliga roller och mandat och som deltar i alla skeden av processen.
• utvecklas på grundval av relevant och uppdaterad kunskap om ungdomars behov, rättigheter och intressen samt om ny forskning och de olika former och metoder för ungdomsarbete som kan användas för att uppnå mål och syften.
• bygger på tydliga och mätbara kvalitativa och kvantitativa indikatorer för vad som ska uppnås i förhållande till ungdomars deltagande, inflytande och lärande.
• anslår resurser som är lämpliga i förhållande till målen.
• innehåller tydliga och politiskt godkända lokala mål, samtidigt som de lokala icke-statliga organisationernas autonomi respekteras.
• är tydligt placerat i förhållande till och kopplat till en bredare ungdomspolitik på alla nivåer, från lokal till europeisk.

Organisationen och praktiken av lokalt ungdomsarbete behöver ...

• inrättas i dialog mellan alla berörda parter.
• Att omvandla syften och mål till sammanhängande strategier och planer.
• Att definiera och fastställa de förutsättningar och arbetsprocesser som krävs för att utföra högkvalitativt ungdomsarbete.
• Att kontinuerligt utbyta information om planer och verksamhet med andra lokala, nationella och europeiska aktörer på ungdomsområdet och aktivt delta i både sektorsövergripande och sektorsövergripande samarbete.
• ge råd till och ge ungdomar tillgång till ett brett spektrum av anpassad information om deras rättigheter och möjligheter att delta i olika typer av lokal, nationell och internationell verksamhet.
• Att stimulera och stödja ungdomar.
• Att stimulera och stödja ungdomar att mötas över alla slags hinder och gränser för att umgås, utbyta erfarenheter och idéer, organisera sig, lära av varandra och vidta åtgärder.
• Att stimulera och stödja ungdomar att vara aktiva medborgare och utöva inflytande i samhället, bland annat genom att delta i det politiska beslutsfattandet.
• Att stimulera och stödja ungdomar att vara öppna mot omvärlden och att aktivt delta i regional, nationell, europeisk och internationell rörlighet och samarbete.
• Att tillsammans med ungdomar formulera lärandemål som de uppfattar som relevanta för deras personliga och sociala utveckling.
• Att dokumentera och synliggöra ungdomars icke-formella och informella läranderesultat, dvs. kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar, som uppnåtts genom ungdomsarbete och att stödja valideringen av uppnådd kompetens.
• Att ge ungdomsledare information, utbildning och stöd som är relevant och anpassad till lokala behov och att stimulera och stödja kontinuerlig kompetensutveckling.

Ungdomsledare behöver...

• att agera inom en tydlig etisk ram, baserad på de grundläggande principer som anges ovan, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s förklaring om barnets rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
• Drivs av viljan att stödja ungdomar i deras personliga och sociala utveckling.
• Att skapa en möjliggörande och förtroendefull miljö som är aktivt inkluderande, stärkande och socialt engagerande, kreativ och säker, rolig och seriös, lekfull och planerad.
• Att se behovet av och hitta sätt att engagera ungdomar i alla skeden av ungdomsarbetet.
• att se behovet av, och söka sätt att stödja ungdomar att själva organisera sig.
• ha den kompetens, dvs. de kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar som krävs för att utföra ungdomsarbete i enlighet med de principer och åtgärder som beskrivs i denna stadga.
• att se ungdomsarbete som en process av ömsesidigt lärande och att se behovet av ständig kompetensutveckling.
• Att vara medveten om och kunna formulera ungdomsarbetarnas roll och uppdrag och inte lämpar sig för mål och aktiviteter som faller utanför kärnprinciperna.
• att kontinuerligt och kritiskt reflektera över hur deras egna åtgärder samt lokala mål, metoder och sätt att organisera verksamheten överensstämmer med de grundläggande principerna.

Kvalitetsutvecklingen av det lokala ungdomsarbetet behöver ...

• ett tydligt och heltäckande system för dokumentation och uppföljning av utfall, förutsättningar och arbetsprocesser i förhållande till mätbara indikatorer och mål.
• Regelbundna och aktuella kartläggningar av lokala förhållanden och behov.
• Tydliga rutiner för kontinuerlig analys av och reflektion över utfall när det gäller hur de förhåller sig till förutsättningar, arbetsprocesser och aktiviteter samt behovet av vidareutveckling.
• Tydliga förfaranden för kontinuerliga uppdateringar av ny nationell och internationell forskning, trender och metoder inom ungdoms- och ungdomsarbete.
• Gemensamma insatser från alla berörda parter för att samarbeta kring kvalitetsutveckling och införande av innovationer.
• kontinuerlig kompetensutveckling för ungdomsarbetare på grundval av en tydlig kompetensram i kombination med en analys av lokala resultat, behov, styrkor och svagheter.